Hej alla!
 
En ny dag. En ny timme. 
Så får jag leva nu och ta beslut utifrån hur jag mår beroende på hur blodsockret ligger och hur insulindosen ska regleras. Men hör ni! Hur snabbt kan livet vändas upp o ner? 
 
idag är det en vecka sedan jag fick beskedet att jag har fått diabetes. Den dagen började med att jag lämnat ett litet ynka blodprov på vårdcentralen som skulle visa om blodsockret var förhöjt eller normalt. Dagen slutade med att jag akut fick läggas in på USÖ. Insulin gavs momentant, dropp sattes in pga att jag var uttorkad fast jag nästan druckit lika stor volym som typ Hjälmaren varje dag. Fragmin sattes in så jag inte skulle få blodproppar. 
 
Alltså, jag hoppades jag bara drömde en ond dröm. Nästa morgon på sjukhuset, omgiven av svårt sjuka, ångestfyllda patienter, efter en natt av provtagningar varannan timme, förstod jag att detta var verklighet. Sköterskor vimlade runt, ronden avverkades, ännu mer prover skulle tas. Instruktion om hur insulinsprutor skulle tas och hur blodsockermätaren fungerar. En äldre kvinna i sängen mitt emot blev min bästa polare på avdelningen.
 
Det roligaste vi hade var att gå till dagrummet, skoja om allt elände och visualisera att maten och vattnet på våra brickor egentligen bestod av en kulinarisk upplevelse med ett utsökt vin till. 
Hon peppade mig när sprutor skulle tas och jag gav henne glada tillrop när hon uträttat "nr 2" efter 4 liter laxermedel. Jo det finns ju alltid små ljuspunkter.
 
Fredagen kom och jag blev utskriven. Jag hade väl cirka 1000 frågor under helgen. Hur/var/när gör jag. Trots en lista med ordinationer räcker det inte till. Kroppen har totalt flippar ur o värdena far som en jojo. 
Får höra att det tar ju nästan ett år innan man lär sig. Nej, jag vill kunna o lära mig allt under en helg tack! 
 
idag är det onsdag. Jag ser att solen skiner. Morgonen var så mysig med lillkillen, skratt, mys o frukost. Just nu för stunden är värdet ok. Just nu känns livet hanterbart. Hur det känns nästa minut eller nästa timme får man ta då. 
Nu är nu! 
 
Ta hand om er!
 
Kram <3

Turbulens

Allmänt En kommentar
Hej alla!
 
En ny dag. En ny timme. 
Så får jag leva nu och ta beslut utifrån hur jag mår beroende på hur blodsockret ligger och hur insulindosen ska regleras. Men hör ni! Hur snabbt kan livet vändas upp o ner? 
 
idag är det en vecka sedan jag fick beskedet att jag har fått diabetes. Den dagen började med att jag lämnat ett litet ynka blodprov på vårdcentralen som skulle visa om blodsockret var förhöjt eller normalt. Dagen slutade med att jag akut fick läggas in på USÖ. Insulin gavs momentant, dropp sattes in pga att jag var uttorkad fast jag nästan druckit lika stor volym som typ Hjälmaren varje dag. Fragmin sattes in så jag inte skulle få blodproppar. 
 
Alltså, jag hoppades jag bara drömde en ond dröm. Nästa morgon på sjukhuset, omgiven av svårt sjuka, ångestfyllda patienter, efter en natt av provtagningar varannan timme, förstod jag att detta var verklighet. Sköterskor vimlade runt, ronden avverkades, ännu mer prover skulle tas. Instruktion om hur insulinsprutor skulle tas och hur blodsockermätaren fungerar. En äldre kvinna i sängen mitt emot blev min bästa polare på avdelningen.
 
Det roligaste vi hade var att gå till dagrummet, skoja om allt elände och visualisera att maten och vattnet på våra brickor egentligen bestod av en kulinarisk upplevelse med ett utsökt vin till. 
Hon peppade mig när sprutor skulle tas och jag gav henne glada tillrop när hon uträttat "nr 2" efter 4 liter laxermedel. Jo det finns ju alltid små ljuspunkter.
 
Fredagen kom och jag blev utskriven. Jag hade väl cirka 1000 frågor under helgen. Hur/var/när gör jag. Trots en lista med ordinationer räcker det inte till. Kroppen har totalt flippar ur o värdena far som en jojo. 
Får höra att det tar ju nästan ett år innan man lär sig. Nej, jag vill kunna o lära mig allt under en helg tack! 
 
idag är det onsdag. Jag ser att solen skiner. Morgonen var så mysig med lillkillen, skratt, mys o frukost. Just nu för stunden är värdet ok. Just nu känns livet hanterbart. Hur det känns nästa minut eller nästa timme får man ta då. 
Nu är nu! 
 
Ta hand om er!
 
Kram <3