God eftermiddag!
It's saturday folks!
Öppnade mina ögon imorse, solen sken in genom fönstret, sådär lite lagom vårigt. Skulle ta mig ur sängen med ett ystert skutt - då blixtrade ryggen till! Kom på att gårdagen innebar en del turer till återvinningsstationen med både stora och mindre skrymmande saker. Rensning av vindsförrådet har blivit mitt lilla mission på fritiden. Att bära tunga föremål ska man naturligtvis inte göra med ryggen utan att böja knäna. När ska man lära sig?
Känner ni att det nya året ska innebära en förändring? Handuppräckning någon? För mig tror jag denna materiella rensning på något sätt är en symbolisk handling, att bli av med delar av gammal ryggsäck. Ut med gamla, jobbiga minnen och händelser, påfyllning av nytt och fräscht kapitel. Måste nog skriva att år 2016 blev ett sjusärdeles tufft år på många plan.
Men bara du och jag har makten och kraften att förändra. Antingen lägger man sig raklång och tittar upp i taket passivt eller också bestämmer man sig för att ta en sak i taget och göra konkreta ting.
Vissa dagar står visserligen handlingsförlamning i centrum men låt detta inte få fotfäste!
Idag, trots en blixtrande rygg, bjöd det fina vädret på en promenad i skogen. Att röra sig är ju ändå något både knopp o kropp mår bra av.
Det annars så härliga spåret i Karlslundsskogen tenderade bli mer och mer en lång isbana ju längre man gick. Vägen tillbaka gick istället genom blåbärsris och på bilväg. Det finns alltid en annan väg att gå i livet, eller hur?
Men vilken väg ska man ta då?
Visst är det härligt att drömma sig bort i sociala medier där alla ser så fräscha och snygga ut och verkar ha full koll på saker och ting! Lycka i sin fulla blomprakt där det finns fullt av tips på hur man håller sig i form, massor av hälsosamma recept blandat med chokladdrypande dumlekakor. Gå ner 4 kg på 4 timmar typ, bli lycklig med din partner på 4 minuter och här bokar du din drömsemester för bara 4 kr och så här gör du för att få dina (4?) barn lyckliga.
Tja, det är väl rimliga tips och mål, säger jag. Eller inte. Det är big no, no. För visst är det lätt att alla artiklar, inlägg och bilder får oss att dras med en smula eller en stor smula! Vi kan väl bara få känna oss nöjda med det som bara du och jag åstadkommer varje dag! Att få ha tak över huvudet. Mat på bordet. Att få känna glädje över nytillkomna rynkor, de visar ju att ett år till har gått och man lever! Det ska få vara okej att kunna äta rågflingegröt en lördagkväll och tacos en måndag. Dammråttorna i hörnen visar att man haft annat för sig (kanske roligare saker).
Vi har större saker att oroa oss för. Det globala klimathotet. Svält och fattigdom. Att Trump blivit president. Att SD får härja.
May the force be with you!
Kram från mig
Med- och motvind
Allmänt KommenteraGod eftermiddag!
It's saturday folks!
Öppnade mina ögon imorse, solen sken in genom fönstret, sådär lite lagom vårigt. Skulle ta mig ur sängen med ett ystert skutt - då blixtrade ryggen till! Kom på att gårdagen innebar en del turer till återvinningsstationen med både stora och mindre skrymmande saker. Rensning av vindsförrådet har blivit mitt lilla mission på fritiden. Att bära tunga föremål ska man naturligtvis inte göra med ryggen utan att böja knäna. När ska man lära sig?
Känner ni att det nya året ska innebära en förändring? Handuppräckning någon? För mig tror jag denna materiella rensning på något sätt är en symbolisk handling, att bli av med delar av gammal ryggsäck. Ut med gamla, jobbiga minnen och händelser, påfyllning av nytt och fräscht kapitel. Måste nog skriva att år 2016 blev ett sjusärdeles tufft år på många plan.
Men bara du och jag har makten och kraften att förändra. Antingen lägger man sig raklång och tittar upp i taket passivt eller också bestämmer man sig för att ta en sak i taget och göra konkreta ting.
Vissa dagar står visserligen handlingsförlamning i centrum men låt detta inte få fotfäste!
Idag, trots en blixtrande rygg, bjöd det fina vädret på en promenad i skogen. Att röra sig är ju ändå något både knopp o kropp mår bra av.
Det annars så härliga spåret i Karlslundsskogen tenderade bli mer och mer en lång isbana ju längre man gick. Vägen tillbaka gick istället genom blåbärsris och på bilväg. Det finns alltid en annan väg att gå i livet, eller hur?
Men vilken väg ska man ta då?
Visst är det härligt att drömma sig bort i sociala medier där alla ser så fräscha och snygga ut och verkar ha full koll på saker och ting! Lycka i sin fulla blomprakt där det finns fullt av tips på hur man håller sig i form, massor av hälsosamma recept blandat med chokladdrypande dumlekakor. Gå ner 4 kg på 4 timmar typ, bli lycklig med din partner på 4 minuter och här bokar du din drömsemester för bara 4 kr och så här gör du för att få dina (4?) barn lyckliga.
Tja, det är väl rimliga tips och mål, säger jag. Eller inte. Det är big no, no. För visst är det lätt att alla artiklar, inlägg och bilder får oss att dras med en smula eller en stor smula! Vi kan väl bara få känna oss nöjda med det som bara du och jag åstadkommer varje dag! Att få ha tak över huvudet. Mat på bordet. Att få känna glädje över nytillkomna rynkor, de visar ju att ett år till har gått och man lever! Det ska få vara okej att kunna äta rågflingegröt en lördagkväll och tacos en måndag. Dammråttorna i hörnen visar att man haft annat för sig (kanske roligare saker).
Vi har större saker att oroa oss för. Det globala klimathotet. Svält och fattigdom. Att Trump blivit president. Att SD får härja.
May the force be with you!
Kram från mig